Stole my heart kapitel 5-I have to go
Tidgare:
-I'm John sa han och jag log
-I'm Johanna, nice to meet you but I really need to take a swim, or else I'll die.. sa jag och gick mot vattnet. Jag hörde att han sprang om mig och jag såg han dyka in i vattnet, jag gjorde det samma och kände mitt bruna hår mot min rygg. John tog sin hand mot min kind och jag sprang snabbt upp igen. En främling kan inte stryka min hy, där går gränsen.
-Sorry hörde jag att han skrek, jag fick fram ett leende, inte för att jag vet varför..
-I'm Johanna, nice to meet you but I really need to take a swim, or else I'll die.. sa jag och gick mot vattnet. Jag hörde att han sprang om mig och jag såg han dyka in i vattnet, jag gjorde det samma och kände mitt bruna hår mot min rygg. John tog sin hand mot min kind och jag sprang snabbt upp igen. En främling kan inte stryka min hy, där går gränsen.
-Sorry hörde jag att han skrek, jag fick fram ett leende, inte för att jag vet varför..
____________________________________________________________________________________________
-I'm sorry, sa han och jag kollade in i hand vackra ögon.
-It's okay John sa jag och log. Han vände sig åt andra hållet och pekade på en resturang
-Do you want to take a coke or somthing? sa han lite blygt, åh vad gullig han var.
-I'd love that, but I can't do it for long, sa jag och han nickade. Han tog min hand och jag hoppade till litegran. Men jag lät han vara där, brevid mig. Vi började prata lite om oss själva och servitrisen visade oss till ett bord.
-I want a milkshake, sa jag väldigt snabbt och han nickade. Han vinkade åt servitrisen
-one coke and one vanilla milkshake, sa han och servetrisen tackade.
-Wow I wanted vanilla, how did you know? sa jag förvånat och lutade mig över bordet litegran
-come here,I have to whisper sa han och jag skrattade. Jag flyttade min stol närmare hans och han lutade sig till mitt öra.
-I'm magical, sa han tyst och jag skrattade.
-yeah right... jag flyttade tillbaka min stol så att jag var mittemot honom. Servitrisen kom snabbt med våra drinkar och jag började dricka min kalla milkshake. Den var verkligen god, bästa jag någonsin smakat.
-Can I try it? frågade han och jag nickade. Jag gav han drycken och han tog in sugröret i munnen och smakade.
-how can you like this? sa han och jag skrattade
-I'm magical sa jag och blickade med ena ögat. Han skrattade och tog en klunk av sin cola.
-so are you living here? frågade han och jag nickade
-yeah with my uncle sa jag och log.
-not your parents? Jag kände hur jag blev ledsen, jag skakade på huvudet.
-um no...they died in a car accident 2 weeks ago, I was the only one who servived sa jag och kollade ner i marken. Jag hatar att prata om detta. Allt kommer upp i huvudet om och om igen, jag såg att John flyttade sig närmare mig och han var plötsligt brevid mig. Jag kände hans varma kropp runt mig och jag lutade mitt huvud på hans axel och kände en tår komma.
-I'm sorry babe, I shouldn't have asked. Jag skakde på huvudet
-You didn't know. It's okay. But I have to go now, my uncle is leaving tomorrow so I need to hang out with him. Han nickade och hjälpte mig upp.
-Can I have your number? frågade han och jag log.
-can you remember it in your head? I mean you're magical. Sa jag och han skrattade
-yes, I'm ready, jag gav honom numret och han gav mig en sista kram.
-see you later Johanna, sa han och jag nickade. Jag gick mot Chris med ett leende på läpparna.
-Where have you been? frågade han medans han la sig på rygg.
-I just met a boy named John so we took a drink. Sa jag och han gjorde ett litet flört-ljud. Jag skrattade och la mig ner breved honom.
Efter en liten stund bestämde vi oss för att gå hem, det var så himla varmt i solen och man blev ganska trött av den heta solen.
-So what should we do now? frågade han mig och jag kollade på honom, vi båda öppnade munnen
-egs utbrast vi båda samtidigt. Vi satte oss i bilen och körde nsabbt hem. Chris låste upp och gick in i köket. Han kom ut med en kartong med egg. Vi klev in i bilen igen och jag höll eggkartongen i handen.
-this is the best thing ever, s jag och han nickade. Det kändes som att vi var 10. " små ungar som skulle göra något riktigt kul. Detta hade alltid varit min och Chris lilla grej, att kasta egg. Vi klev ut ur bilen och jag såg ett gult hus med vita knutar på. Jag tog upp kartongen och han tog 2 egg i handen.
-1....2...3 sa jag och vi båda kastade eggen som landade på det gula huset. Vi såg hur det rann ner från väggen och vi kastade oss in i bilen och körde iväg. Snabbt som fan
-Best thing eveeeer sa jag och kunde inte hålla mig från att skratta. Chris skrattade som en idiot och körde lite vinglande på vägen.
-did you see how the egs splashed? omg best thing ever sa han och jag instämde, Chris böjde sig lite neråt för att ta tag i sin mobil som var i fickan. Han släppte ratten med en hand och vi träffade någonting. Bilen rullade på marken och vi var nu upp och ner. Nej, detta kunde inte hända...nej inte igen. Jag försökte skrika men inget kom ut från min munn, jag hörde chris brevid mig han försökte ta sig ut, och lyckades. Jag försökte röra på mig men jag hindrades av smärta i min mage. Jag satt fast, i någoning vasst. Jag kunde se hur blodet strömmade och jag kände hur det blev svårare att andas.
-Johanna, Johanna hörde jag hur Chris ropade och han var nu brevid mig.
-omg omg no no no, I'm so sorry sa han och jag förståd att han var okej, men jag för den delen, var inte lika okej..
-I'll be okay Chris, what ever happens, i love you fick jag ut i en riktigt svag och tyst röst. Jag såg oron i hans ögon och jag kände hur det högg till i bröstet. Jag kände hur blodet strömmade och kände hur jag klämdes mot det vassa, om jag rörde på mig nu skulle jag dö, Det visste jag. Jag hörde ljudet av abulansen och jag kände att Chris tog min hand. Jag kollade på honom, han hade några sår i ansiktet men inget mer, det gjorde mig glad. Jag vill inte förlora någon mer..
-excuse me sir, but we need to reach the girl, sa abulansmannen och Chris släppde långsmart min hand och flyttade sig bakåt. Jag kände hur killen rörde min mage och han kollade konstigt på mig och tog min hand
-You have to stay strong, do not close your eyes. sa han och jag nickade, Inte blunda, det klarar jag väl? eller? Jag kände hur mina ögon blev tyngre ocg tyngre, som att något låg på mina ögonlock. Ögonen slöt sig men jag kämpade för att hålla dem öppna. Jag kände hur abulans killarna höll på med mig. Men det var som att jag inte kände någonting. Allt jag såg var Zayn.
-We need to pull you out, you need stay still. This will hurt Johanna, on 3 we will pull, okay? Jag nickade och kände hur tårarna kom.
-1..2..3 sa killen och jag kände hur jag inte kunde andas. Jag kände hur min mage var sprucken. Jag kände allt. Jag kämpade för att andas. Allt jag såg var Zayn. Jag kände ett duns som avbröt mina tankar. Det högg till i bröstet och jag bet mig själv i läppen.
-You are doing great honey, stay away okay? hörde jag hur Chris sa och jag nickade väldigt litet, hur mycket jag än ville, visste jag att det inte skulle fungera..
____________________________________________________________________________________________
Förlåt tusen gånger för uppdateringen!!
ett kapitel kom idag, gillar ni det? är det värt att vänta? ska jag fortsätta? kram
Kommentarer
JuJJia98 på IG
OMG!!!!!!!!
Trackback
