Stole my heart kapitel 2

Tidigare:

Jag ställde allt i mitt egna stora badrum och njöt av taken på att det var mitt, bara mitt. Jag hängde upp mina kläder i garderoben och tog up alla skorna. Ställde dem på golvet framför och kollade på allt jag packat upp. Nu var det bara minnes saker kvar. Alltså det allra svåraste, Jag visste att känslorna skulle komma fram väldigt snabbt. Men jag försökte att vara stark..

____________________________________________________________________________________________s

"Mamma ögonen på vägen, tack" jag hörde de prata tyst där framme, jag hade ingen aning om vad det var om. Men mamma såg orolig ut och kollade på pappa. Jag satte på musiken i öronen och struntade i deras prat. Jag såg att mammas blick inte var på vägen, vilket gjorde mig orolig. "Mamma, titta på vägen nu! prata mer sen" hon lyssnade inte. "MAMMA!"
Mina ögon spärrades upp och jag kände att jag var helt svettig. Jag var het som solen och jag satt upp mitt i sängen. Jag hörde hur Chris öppade dörren och mina ögon var fortfarande lika stora. "mum..." var det ända jag sa, chris tog mig i hans famn men jag drog mig snabbt ur hans grepp "MUM, DAD" skrek jag änu högre. "Why did this happen to me?" sa jag lite tystare och kände hur tårarna trängde fram bakom ögonen. Tårarna rann. Varför hände det? Varför? jag visste inte ens vad de pratade om. Bilderna när krashen inträffade kom upp i mitt hvud och jag begravde huvudet i händerna. Huvudet började värka och jag tog upp bilden på mig, mamma och pappa. Jag stirrade på den och kastade den i väggen. Jag hörde glaset gå sönder och jag ångrade mig genast. Jag tog upp bilden och bostade av den men händerna lite lätt. Jag ställde ramen utan glas på mitt nattduksbord. "förlåt" sa jag tyst till mamma och pappa. Hela jag kändes som en katastrof. Bilderna kom upp hela tiden och jag kunde höra krashen om och om igen. Jag kunde höra mammas skrik. Jag slog mig själv i huvudet och sprang till badrummet. Jag slet av mig kläderna och hoppade in i dushen. Jag satte på vattnet på nästan kallaste för att få den fuktansvära värmen och ilskan att försvinna.                                                                                                                               ____________________________________________________________________________________________

Förlåt för ett kort kapitel, men om jag får några kommentarer lovar jag att nästa blir längre;) kram



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Här hittar du noveller om de 5 underbara killarna i bandet One Direction

RSS 2.0