Simon hade fixat biljetter till oss, längst fram eftersom det var så besvärligt med rullstolen. Vi satte oss ner på första raden, hela rummet var proppfullt av människor. Man kunde höra hur deltagrana i väntrummet ropade "X factor X factor". Jag gillade att sjunga, jag brukar spela guitarr och spela lite på skoj. Men det är bara något som jag gör på fritiden. Jag kände plötsligt ett hugg i magen och jag tog min hand på pannan. Foten gjorde ont som attans och jag kände mig aldelles ur.

-Johanna, Johanna are you okay? Hörde jag hur Chris frågade. Jag nickade och försökte lugna ner mig. Jag vill se Zayn idag, jag skulle se honom. Jag ska inte gå här ifrån.

-Do you have that pill? I think I need it, sa jag och han nickade.

-I'll go and buy you a drink, sa chris och jag nickade tacksamt. Efter 20 minuter var han tillbaka med en coola och han gav mig pillret. Jag hatade att svälja sånna, så obehagliga liksom. Jag la tabletten i munnen och svalde det med en klunk av coolan.Innan jag märkte det så kom första personen in. Alla i publiken jublade och jag klappade händerna lite lätt. Att sitta i rullstol här var besvärligt. Man såg inte så mycket och allt var så klumbigt. Tjejen som var först var riktigt duktig. Hon hade en vacker röst och en fantastisk uttstrålning. Tejen fick 3 ja och jag klappade högt denna gång. Hon blev överlycklig och sprang ut från scenen. Jag kände hur jag log och det gjorde Chris med.

-.She was great, I'd love to work with her, sa han och log. Jag skrattade och klappade han på låret. Han tog tag i min hand och kramade den litegran.

 

Jag kollade ner i marknen och hörde att publiken började jubla. Jqg skruvade upp korken på min coola och tog 2 klunkar, jag gav coolan till Chris som också drack. Jag tog på korken igen och kollade ner på min fot som var gipsad. Vilken katastrof. Tur att jag hann sätta på mig smink i alla fall.

-Hi What's your name hörde jag hur Simon frågade någon på Scenen. Jag ställde ner coolan och tappade hakan.

-My name is Zayn, Jag log stort och kände hur jag blev aldelles varm. Chris kollade på mig och viskade nått i mitt öra

-is it him? jag nickade, Chris log. Simon sa någonting mer och Zayn svarade lungt

-I'm going to sing Mario, "let me love you" jag log. En grym låt

Jag tabbade hakan så fort jag hörde han sjunga. När han sjöng, hände någonting i mig: Jag stängde min mun och fick ögon kontakt med Zayn som kollade på mig oroligt.

"You should let me love you, let me..." Han kollade på mig medans han sa de orden och jag log. Simon stoppade honom mitt i meningen och jag blev lite sur, jag vill höra Zayn sjunga mer! Han var grym, och så snygg. Jag bad till gud att han skulle komma vidare. Kom igen nu!

-ughh..Yeah, ett Ja

-yes

-Zayn I'm going to say yes. Jag klappade händerna hårt och log. Jag gav Zayn en släng kyss eftersom han tittade på mig. Han log och gick mot mitt håll. Han hoppade ner för scenen och satte sig framför mig på huk.

-Johanna, what happened to you? Frågade Zayn och jag kollade ner i marken, det var tur att jag kunnat täcka över såren i mitt ansikte ned smink.

-Car accident sa jag och kollade på Chris. Zayn tog min hand och pussade den lätt.

-I'm so glad you survived, and I'm so glad you're here. Jag hörde hur publiken gav oss et "aw" alla var tysta i rummet och lyssnade på oss. Zayn tog in mig i en kram och pussade mig på kinden.

-If you need anything, just ask me okay? Talk later? sa han och jag nickade. Zayn försvan och jag såg hur Chris kollade på mig.

-Aw children, sa han och jag slog han lite lätt på armen. Jag hade aldrg varit så här glad på ett tag, tack vare Zayn..

-He is a great singer, he can come really far, sa Chris och jag log stort

__________________________________________________________________________________________